Orientering race (Swedish league- lång) 1:28:51 [4] *** 11.13 km (7:59 / km)
ahr:183 max:195 spiked:5/14c
Swdish league-lång. Att bara ge sig ut på denna 9,5 km långa bana tycker jag är en prestige i sig, dessutom när man tar sig runt. Om det sedan gick bra kan disskutera. Egeneltigen gjorde jag ingen jättbom, det var bara på ett ställe som jag kanske bommade 1-2 min. Men annars är det mest att jag tappar riktningen ute på sträckan. När jag jämför med de snabbaste på livelox ser det mer ut som att jag tar en fika medan de faktiskt springer. Jag måste verkligen ta bort ala de ställden där jag tappar tid utan att jag egentligen läser kartan eller gör något annat.
En annan sak jag tar med mig är att ha en gel med mig när jag ska springa så långt. Efter 65 min är det riktigt jobbigt att tänka klart så jag tror det vore bra för mig att kanske prova på det där med gel på någon träning för att sdnare kunna använda det i sånna här sammanhang. Desstutom rr jag att det kan vara bra då jag fick rejält ont i magen på slutet.
Jag hadde även en viss smärta i knär under loppet, men det var först efterår som det började göra så jävulskt ont. Jag kunde inte gå i trappor. Och låg jag på sidan i sängen och började på benet kunde jag skrika av smärta. FY!!
Loppets tre saker jag tar med mig:
1. Bra att jag vågar utmana mig själv.
2. Jag bommade gentligen inte mer på slutet, vilket ändå betyder att jag inte bara sprang på utan tog det llugnt och läste kartan.
3. När jag bommar stannar jag och läser kartan istället som jag gjort tidigare och bara sprungot och letat. Det är bra!